mickamytwocents

29/30 januari:

Denna dagen kommer bli epic! Fem av mina bästa vänner är här och hänger med mej hela helgen. Nu blir det shopping innan fest efter en natt av snack.

28 januari:

Ja, men en giraff, det är ju alltid kul att ha på armen och fingrarna.

Men den står ju bara rätt när han gör så, annars ser det ju bara om möjligt ännu mer dumt ut.

Jag började klockan tre, jag blev klar efter klockan åtta, nu har jag ont i ryggen. Jag har suttit på golvet och klippt i tidningar och planerat, klippt mindre och mindre, gett upp och satt ihop två A3 och klistrat.

Jag delade in det i tre delar, början (3, den jobbiga fasen), mitten (2, ifrågasättande, påbörjad förändring), slutet (1, "ny människa").

En moodboard ska vara ett kollage av inspiration och känsla till ett projekt. Vi ska göra ett bokomslag med inspiration "Dr Jekyll & Mr Hyde", jag hade tänkt vara början-av-terminen-ambitiös och läsa boken för att hitta något mer spännande än personlighetsklyvning och ont mot gott, men det hann jag inte, jag fick ta den enkla vägen - ofrivilligt för en gångs skull.
Efter att jag inte kunde välja mellan vuxen- eller barnbok så fick jag mitt i allt klippande insikten att jag kan göra en ungdomsbok. Fick bli en klassiker om en ung tjej i dåligt sällskap, jobbiga föräldrar, dåligt självförtroende och alla problem som kommer av det. Enkelt. Enkel målgrupp. Tidningarna i princip tvingade mej att välja denna klassiker-story med alla sina väl valda ångest-rubriker om kriser, krig, upplopp och allt.

Oh yes, that is a lame tattoo.

Why, just tell me why?

 

 

27 januari:

Jag hinner inte städa, men jag måste.

Jag får ju finbesök i helgen.

Visst, jag kan nästan förstå. Jag älskar också att skriva listor och har svårt för att komma ihåg saker.

Men jag brukar ha en lista per dag eller max per vecka, inte en per liv.

 

Som alltid lyckas jag tillslut krångla mej runt i alla mysko inställningar och lösa de udda problem som alltid drabbar mej, och inte veta riktigt vilket det var som löste det. Det drev min bror halvt till vansinne ibland förr, men jag löste ändå problemet. Visst att jag kanske skapade några nya men nu var det ju inte det det gällde, eller hur?
Nya designen fungerar, hurra.

26 januari:

Äntligen har jag, efter ett års missnöje, bytat design/färger på denna sidan. Anledningen till att det tagit så fruktansvärt lång tid är att jag ju har den där sjukdomen som gör att jag skjuter upp saker i oändlighet och för att jag ville lära mej att göra det snyggt. Men att lära sig HTML-koder, snygg design och alla andra olustiga blogg-tjafs-grejer var visst inte alls min grej. Därför har jag i ren desperation ändrat till en ljusare och mer lättläst design.
Snyggt får här bli när jag lärt mej det dator-kod-krångel som jag faktiskt innerst inne vet att jag inte orkar eller vill lära mej. Postiv jag låter, men säger som Jimmie; "Jag är inte negativ, jag är realistisk".

I jul fick jag höra rykten om att jag inte ska behöva betala tv-licens eftersom vi har gemensamma TV-apparater i huset. Idag och igår har jag dock fått höra att radiotjänst snokar runt på Rönnen flera gånger i veckan. Dum som jag är kunde jag inte motstå att öppna dörren fast jag innerst inne visste att det var den förbannade gubben som kom. Man vill ju inte missa något annat spännande, vad det nu skulle vara...

Nu kan jag inte heller ljuga så när han frågade om jag har TV var det bara att svara "ja". Nästan 200 kronor i månaden blir det för mej nu, jag som hade planer på att gå ur Hyresgästföreningen för att det kostar 80 kronor i månaden. Tur att jag kom på att fråga hur jag gör på sommaren då jag inte bor här. Det var visst bara att ringa, så visst bor jag inte här minst från maj-oktober?

25 januari:

Det är inte ens ett vackert konstverk. Har du lättare att få tjejer nu, killen?

"Jag vet vad vi gör! Vi tatuerar in en stor, ful, grön groda över halva min mage och rygg! JA!"

Nu har mitt liv börjat lugna ner sig efter år av miniflyttar. Jag har åkt fram och tillbaka mellan Falkenberg, Halmstad, Mellbystrand, Karlstad och så vidare i många år. Men nu börjar jag känna en skillnad. När jag vaknar är första tanken inte alltid "Var är jag?". Visst händer det ofta fortfarande, men inte varje dag. Att veta var man är när man vaknar gör en enorm skillnad i livet. Likaså att slippa det konstanta packandet och upp-packandet, rädslan att glömma något, de långa resorna, stressen att hinna med tåg/buss eller de långa väntan om man är tidig, för att inte tala om kostnaden för resor.

Nu har jag dock varit ”hemma” i en månad och åkt fram och tillbaka igen, men nu har jag satt ner foten för mej själv och andra inblandade inför denna treminen. Nu ska jag spara energi och pengar.

En gång under lovet vaknade jag upp mitt i natten i panik och hade ingen aning om var jag befann mej, mörkt var det med så jag såg ingenting. Försökte tänka bakåt men två dagar här och tre där gör det lite svårt att hålla koll på allt. Jag sov visst i min brors säng i mitt gamla rum hos min mamma i Falkenberg. Vem kunde tro det?

Sätter mej vid datorn för att jag snabbt bara måste kolla en grej innan jag ska duscha, kommer en kvart senare på att jag glömt vad jag skulle kolla, men ändå inte lämnat datorn...? Vart är vår härliga värld på väg?