mickamytwocents

Vi var ute och körde, Jimmie, Mailsan och jag. Hade varit på tippen och körde lugnt genom någon skog (med släp). Plötsligt uppfattar min hjärna en staty nära mej, precis jämte vägen på min sida. Något stort. På den millisekunden det tar att faktiskt förstå vad som händer stirrar jag på ... (Saken? Statyn?) innan den plötsligt rör sig! Samtidigt uppfattar Maisan i baksätet vad som står där och skriker till samtidigt som jag hoppar till! Det är en ÄLG! Stor var den med! Den vände på huvudet och försvann bakåt.

Att man kan hinna bli så rädd. Jag fascineras alltid över hur komplex den mänskliga kroppen är. Tänk att vi på bara en halv sekund kan uppfatta fara, hjärtat kan börja rusa, blodet pumpas i maxhastighet, adrenalinet pumpas ut i kroppen, svetten bryter ut. Det är häftigt.
För att inte tala om att hjärnan faktiskt kan uppfatta saker innan vi förstår vad det är. Eller att vi ser saker utan att märka det för att sedan inse att vi har sett det. Precis som när man får upp ett ord i huvudet utan att förstå vad det kom ifrån. Om man sedan bläddrar tillbaka eller backar lite så står det där. Fascinerande.