Victory!

Jag fick inte en bekräftelse på att jag blev godkänd på kursen, men mina bilder var rätt! Den här gången var de till och med i rätt storlek, vilket jag misslyckades med fatalt förra gången. Han sa inget om fel profiler eller annat, och när vi gick igenom och jämförde våra bilder sa han inget särskilt negativt heller. Så det borde väl vara OK? Har inte riktigt förstått den här delen på högskolor; Får man något intyg? Har sett på någon av kurserna jag går att du kan be om ett intyg. Men annars? Inget alls? Inte ens en liten usel papparsbit? Bara ett par bokstäver på studera.nu? Och om det är Godkänt eller Väl godkänt står väl inte där?

Men jaja, pappret är inte det viktigaste. Det viktigaste är att jag nu är klar med min första "riktiga" högskolekurs. Det känns bra, men jag kommer allt sakna det. Att gå upp tidigt och ta tåget till Göteborg, åka rätt spårvagn till rätt hållplats (åt rätt håll me), sedan upp högst upp i den minimala skolan och till mina nyfunna vänner som jag aldrig kommer träffa igen. Kommer att sakna att luncha med dem på Café Garbo Och Café Dali. Våra favoritställen.

Och det känns skönt att jag har kommit över min pendlar-skräck. Jag blev inte åksjuk på tåget! Jag behövde oftast inte ens använda mina armband. Och bara jag tittade mycket ner så kunde jag läsa metro på vägen hem. Tiden gick så snabbt på tåget. En timme bara flög om man hade musik och ibland en metro. När jag kom på det som kom jag också på att det inte är så mycket längre från Halmstad till Malmö som det är från Fbg till Gbg. Kanske ska pendla till Malmö till hösten? :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0