mickamytwocents

Nu har mitt liv börjat lugna ner sig efter år av miniflyttar. Jag har åkt fram och tillbaka mellan Falkenberg, Halmstad, Mellbystrand, Karlstad och så vidare i många år. Men nu börjar jag känna en skillnad. När jag vaknar är första tanken inte alltid "Var är jag?". Visst händer det ofta fortfarande, men inte varje dag. Att veta var man är när man vaknar gör en enorm skillnad i livet. Likaså att slippa det konstanta packandet och upp-packandet, rädslan att glömma något, de långa resorna, stressen att hinna med tåg/buss eller de långa väntan om man är tidig, för att inte tala om kostnaden för resor.

Nu har jag dock varit ”hemma” i en månad och åkt fram och tillbaka igen, men nu har jag satt ner foten för mej själv och andra inblandade inför denna treminen. Nu ska jag spara energi och pengar.

En gång under lovet vaknade jag upp mitt i natten i panik och hade ingen aning om var jag befann mej, mörkt var det med så jag såg ingenting. Försökte tänka bakåt men två dagar här och tre där gör det lite svårt att hålla koll på allt. Jag sov visst i min brors säng i mitt gamla rum hos min mamma i Falkenberg. Vem kunde tro det?