mickamytwocents

Håkan tittade på oss, vinkade och föreslog att vi skulle planka. "Det är ju till och med ett plank där!"

Jag blev världens lyckligaste människa när han vinkade till oss,
vad löjlig man känner sig efteråt men man blir så sjukt upprymd.

Vi hade en riktigt bra plats, där utanför Solgården i Tylösand igår. Vi stod längst ut på kanten på en liten kulle strax utanför planket. Vi (jag och Jimmie) var de två som stod närmast som såg bäst, bortsett från de som klättrade upp på planket (och blev tillsagda av vakterna frekvent). Alla andra stod på kullen ner mot stranden. Så när han vinkade till oss och sedan till hon som stod på planket lite till höger om oss, så kändes det det verkligen som att han tittade rakt på oss. Visst, vi har "nuddat honom" på en konsert för några år sedan, men annars är det inte lätt att få kontakt på konserter med tusentals fans.