Så många frågor, så få svar.

När jag åkte buss för ett tag sedan kunde jag (som alltid) inte undgå att höra en kvinna framför mej som pratade i telefon. Plötligt skulle något bestämmas. Då gick hon ifrån att småprata till att spotta ur sig frågor likt en kanon utan andningspauser!

"Var ska vi hämta? Vem ska hämta? Ska jag fråga Martin? Eller blir det fel?
Eller vad tycker du? Och när blir bäst? Blir klockan sju bra?"


Ungefär så lät det. Personen i andra änden hade inte en chans att svara på en enda fråga.
Jag har ibland upptäckt att jag kastar ur mej en till fråga innan jag fått svaret på den första. Något jag arbetar på att sluta med. Men den kvinnan var extrem, så stressad. Vad har hänt med att man ska stanna upp och lyssna på sina medmänniskor och låta dem få säga sitt?



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0